Se vår film

”Hemolys är en viktig fråga för akutmottagningar. Att snabbt kunna upptäcka hemolys förbättrar patientvården avsevärt och minskar vår arbetsbelastning”


Problemet – Hemolys

Hemolys eller trasiga röda blodkroppar är den vanligaste orsaken till att blodprover anses vara olämpliga för analys. Varje år uteblir cirka 45 miljoner provsvar globalt på grund av hemolys, något som kan medföra onödiga kostnader för vården, ökad arbetsbelastning för vårdpersonalen och framför allt onödigt lidande för patienterna.

Produktkonceptet

HemChecks verksamhet bygger på produktkonceptet Helge. Konceptet består av två olika engångstester, ett för provrör och ett för blodgassprutor som båda kan användas i samma avläsare. Avläsaren ger snabbt och enkelt svar på om blodprovet är hemolyserat eller inte. Syftet är att direkt vid provtagningstillfället och med laboratoriekvalitet identifiera och direkt kassera hemolyserade blodprover (point-of-care). Utvecklingen av HemChecks test sträcker sig flera år tillbaka och är sprungen ur tankar på behov, innovation och användarvänlighet.

Så här fungerar Helge

Engångstesterna fungerar genom att en liten mängd helblod går in i engångstestet där plasma och serum separeras. Engångstestet placeras i avläsaren, som inom några sekunder läser av och signalerar om blodprovet är hemolyserat eller inte.

Engångstest för provrör

Teknisk beskrivning: Engångstestet för provrör är ett cylinderformat plasthus med avläsningsfönster anpassat för den digitala avläsaren. Korken på provröret behöver inte öppnas, engångstestet aktiveras genom att en nål tränger in i blodprovskorken. Ett nålskydd skyddar användaren. Konceptet är patenterat.

Engångstest för blodgasspruta

Dagens instrument för blodgasanalys saknar tekniska förutsättningar för att upptäcka hemolyserade blodprover. Syftet med engångstestet är att erbjuda vården en möjlighet till förbättrad säkerhet vid blodgasanalyser och med samma kvalitet som analyser utförda på laboratorier, fast snabbare och enklare. Produktkonceptet är under utveckling.
Teknisk beskrivning: Engångstestet för blodgasspruta är en plastbricka med avläsningsfönster anpassat för den digitala avläsaren. Blodgassprutan placeras i en öppning på brickans ovansida och en liten mängd helblod dispenseras in i testet för att sedan placeras i avläsaren.

En gemensam avläsare

För enkel och användarvänlig avläsning av engångstesterna finns en gemensam avläsare som genom ett enkelt knapptryck ger användaren svar på om blodprovet är hemolyserat eller inte.

När avläsaren aktiverats genom en knapptryckning bedöms engångstestet, därefter utförs en fotometrisk analys av plasma/serum. Svaret kommuniceras genom en röd och en grön lampa.

Avläsaren är mobil och lätt att hålla ren, den ryms med enkelhet på en stickvagn eller bredvid ett blodgasinstrument. Från att ett blodprov skickats till laboratoriet för hemolyskontroll till att provtagaren fått sitt provsvar tar i dag cirka en timme, samma kontroll gör Helge direkt vid patienten på några sekunder vilket öppnar upp nya möjligheter att bedöma blodprovers kvalitet.

Referenser

M. J. Hallworth, ”The 70% claim: what is the evidence base?,” Annals of Clinical Biochemistry, vol. 48, pp. 487 -488, 2011.

P. Bonini, M. Plebani, F. Ceriotti and F. Rubboli, ”Errors in Laboratory Medicine,” Clinical Chemistry, vol. 48, no. 5, pp. 691-698, 2002.

P. Carraro and M. Plebani, ”Errors in a Stat Laboratory: Types and Frequencies 10 Years Later,” Clinical Chemistry, vol. 53, no. 7, pp. 1338-1342, 2007.

R. Mozzi, A. Carnevale, C. Valente, A. Dolci and M. Panteghini, ”Recording, monitoring, and managing pre-analytical issues in a metropolitan university hospital,” Biochimica Clinica, vol. 37, no. 2, pp. 95-99, 2013.

G. Lippi, N. Blanckaert, P. Bonini, S. Green, S. Kitchen, V. Palicka, A. J. Vassault and M. Plebani, ”Haemolysis: an over view of the leading cause of unsuitable specimens in clinical laboratories,” Clin Chem Lab Med, vol. 46, no. 6, pp. 764 -772, 2008.

G. Lippi and G. C. Guidi, ”Risk management in the preanalytical phase of laboratory testing,” Clin Chem Lab Med, vol. 45, no . 6, pp. 720-727, 2007.

Worlds Health Organistation, ”Use of Anticoagulants in Diagnostic Laboratory Investigations,” Worlds Health Organistation, Ge neva, 2002.